Tidigare:

- First to 1000 winns! sa Liam. Uhh, Harry, Louis, Perrie and me. Eleanor, Niall and Zayn.

- Come on, no pair rule? sa Zayn och höll om Perrie.

- I don't want you to cheat! sa Liam snällt. Vi tjaffsade ett tag så fick Zayn vara med Perrie och Louis med Eleanor. Det gick för bra för de så jag kanske borde ha röstat på Liam... Men, men...

**Jema

Jag satt i den röda soffan i mina ett par mjukisbyxor och en lite barnslig tröja med batman-motiv på.

Det hade redan gått en vecka sen jag kom till London och en vecka sen jag fick det första messet från Niall. Mamma hade ringt ett antal gånger. Hon ville kolla hur jag haft det i skolan och varje gång vi pratade så grät hon. Jag visste hur mycket hon och Mike saknade mig och det gav mig starka skuldkänslor. Det hade inte direkt blivit bättre när jag berättade för mamma om Niall. Hon hade bara blivit mer upprörd och sagt att han var något jag skulle låta passera men det kunde jag inte lova. Jag började upptäcka att Niall och jag var mer lika än vad jag trodde... För varje liten sekund så ville jag veta lite mer om honom men det ville jag inte visa. Jag ville inte att han skulle ta det på fel sätt.

Min mobil surrade till i min hand. Jag tittade ner och såg att det var ett sms från min bästa vän i U.S.A, Jonathan.

"Hej Jema! Hur har du det? Jag fick just sparken från mitt jobb så med mig är det inte jätte bra... :("

Jag visste att det var ett jobb som han brann för så jag fattade inte varför han hade fått sparken jag knappade snabbt in ett svar. "Nej! Varför då? Med mig är det väl bra... Jag har träffat en kille, du vet one direction? Niall Horan, (den blonda, googla :) ) jag vet inte, stöter på mig..."

Jag tänkte inte alls på att han inte visste att jag hade flyttat till London så vi fortsatte messa tills ett mess från honom gjorde mig stel. "Jag kommer hem så pratar vi mer! Jag tror inte jag har några chanser till ett nytt jobb här..." En tår singlade ner för min kind. Han skulle få spel... Kanske skulle han aldrig prata med mig igen. "Jonte... Jag bor inte hemma längre, jag bor i London. Förlåt jag skulle sagt det tidigare." Jag snyftade till och la handen mot pannan. En av de få gånger vi skulle få se varandra så skulle jag vara borta...

**Niall, dagen efter.

Jag vaknade av väckarklockan och gick upp och klädde på mig. Vi skulle ha en intervju klockan tio så det var lite bråttom. Intervjun skulle vara i utkanten av London så vi skulle åka runt halv tio för att hinna.

Jag gick ut i köket och öppnade en skåpslucka för att ta fram något att äta. En brödpåse ramlade ut och jag tog upp det. Genast upptäckte jag att det var mögligt och suckade. Det här skulle bli en lång dag. Trött ringde jag till Louis. Efter några signaler så svarade han.

- Louis... mumlade han segt.

- Hi Louis, can I come over to you and eat breakfast... The bread is moldy. han vaknade till.

- Uhm, sure... What time is it?

- Seven thirty! sa jag och skrattade.

- Shit...

- See you in about ten minutes. Get dressed! sa jag och lade på. Louis brukade inte direkt vara den som "glömde" tiden.

Lagom hungrig knackade jag på Louis dörr. Han öppnade och jag klev in.

- So, your bread is moldy.... sa han roat.

- Yes it is and I'm soooo lucky to have you as a friend. jag flinade och vi gick till köket. Vid köksbordet satt Eleanor och tittade i en tidning. Hon tittade upp och gav mig ett varmt leende.

- Hi Niall! nice to see you again! började hon. I'll follow you today. Louis didn't want to send me home. jag gav Louis en undrande blick. Han svarade genom ett stort brett flin. Såklart förstod jag att Eleanor hade stannat över natten... Det visste han nog.

- Hi Eleanor... svarade jag henne.

- Bread? Louis ställde fram smör och ost. Jag nickade och satte mig mitt emot Eleanor.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag är sjuuuukt ledsen för att jag inte skrivit på så himla länge! En kommentar slog mig rakt i bakhuvudet och jag ville inte skriva mer men jag ska försöka att skärpa mig.

 

-Niall novell

26 augusti 2013 17:23

Åh älskar din header, jättefin! Bra kapitel!:D

http://justadropintheocean.blogg.se

Mjao

28 augusti 2013 18:11

Tack ♥ Din header var jätte snygg med! :)

 

Märta

26 augusti 2013 17:41

Grattis till MÅNADENS BLOGG! :)

http://bravebrink.bloggplatsen.se

 

Christine

26 augusti 2013 17:47

Superbra novell!

 

Mathilda

28 augusti 2013 18:43

Superbra, hoppas Niall och Jema snart träffas igen:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ursäkta, jag var trött igår på det förra inlägget ska det stå epilog, inte prolog! I alla fall så tänkte jag att ni kunde få ett fint slut ändå men nu drar vi igång en ny story. Tyck till om hur novellen ska formas så ska jag göra ord av era förslag...

**Jema 3 månader senare Liss och jag hade äntligen hittat tillbaka till varandra, Joshi hade gjort henne rädd så hon hade tagit avstånd från mig. När hon kommit tillbaka till skolan övertalade jag henne att allting var okej och att Joshi inte kund...

Hejsan svejsan i lingonskogen! Jag borde inte göra annat än ställa mig i skamvrån men dels beror mitt försvinnande på nationella och min dator som just nu är ganska (helt) skruvad... Många av mina skrivbordstangenter är trasiga så det går inte att s...

Tidigare: - You look pretty sick... sa jag och drog efter andan. - Actually you don't look better at all. sa han tyst och jag rynkade ögonbrynen. Sen föstod jag att jag inte dolt mina känslor så bra idag vilket fick mig att förstå både Louis's och ...

    Tidigare: Sen rullade de in honom i ambulansen och körde iväg med blåljus. Jag började gå iväg mot Jemas lägenhet som inte låg allt för långt bort från Nialls lägenhet. Killarna fick jag prata med sen.   **Harry   Zayn, Liam och jag s...