Tidigare:"Jag menade inte att ta eller så men jag tyckte du såg speciell ut, jag måste lära känna dig!" På avsändaren stod det "Niall Horan". Jag tappade hakan och kände en viss frustration över att han hade tagit mobilen bara sådär men det togs fort över av förvåning. Varför jag? Vad gjorde han i Sverige? Men framför allt, hur kunde jag ha missat att han satte sig bredvidmig?

**Jema

Jag gick sakta ner för trappan. Gårdagen hade varit så annorlunda, jag hade föresten inte svarat på "Nialls" sms. Det var antagligen bara någon idiot som ville jävlas med mig. Jag hade råkat ut för det förut.

Jag hade bestämt mig på morgonen för att göra den "vuxna" sysselsättningen, gå och handla. Jag bar en turkos topp, ett par blommiga shorts, ett par sandaler och min turkosa väska. Håret hade jag satt upp i en hög tofs. Det skulle bli en varm dag så jag ville starta så tidigt som möjligt. Skolan skulle starta på måndag så jag hade gått om tid på mig att shoppa och försöka smälta allt.

Jag spattserade lungt fram på Londons gator, det var inte så många bilar ute än. Skönt. Jag hade trott att jag aldrig skulle få en tyst minut men just då, just den dagen var det uthärdligt tyst.

Mobilen surrade till, jag tog vant upp den och läste. "Snälla, svara..."  Det var den så kallade Niall igen. Jag fattade inte vad han ville ha av mig men den här gången svarade jag. "Möt mig vid centralstationen 12:00".

Fan, vem det än är ska han polisanmälas, tänkte jag frustrerat och gick lite fortare.

Det var inte svårt att hitta mataffären. Det var en stor grön skylt som det stod fresh & easy på. Jag gick in och tittade mig omkring, jag hade aldrig sett en så här stor mataffär. Den var verkligen otroligt stor, jag överdriver inte. Jag gick förstrött omkring för att försöka hitta något som jag kände igen. Ett paket bröd eller smör? När jag kom in till den delen förstod jag att det skulle bli en utmaning att handla...

Jag letade rätt på en gurka och några tomater. Så långt hittade jag, sen fanns det alla sorters olika tropiska frukter och olika sorters flingor och bröd som jag aldrig sett förr. Jag skulle aldrig vänja mig vid det där.

Jag lyckades komma ut ur affären med mat för i alla fall 3 dagar och frukost skulle jag nog klara mig på hela veckan. Mina fötter ömmade. Ja, det var inte speciellt bra golv där inne i affären. Det har vi tur med i Sverige, att golven är bra och att man kan hitta sakerna man söker.

Jag kom in i lägenheten och ställde kassarna med mat i köket, ställde in det som behövde stå kallt och resten ställde jag in i de lediga skåpen. Klockan var bara 10:30 än så länge, jag hade gott om tid innan jag skulle träffa den där personen.

Jag satte på lite tevatten och rotade fram en film. Titanic, den grät jag alltid till, hur många gånger jag än sett den så kunde jag inte sluta spänna mig när båten kör in i isberget.

Teet blev färdigt och jag gick och satte mig framför filmen.

Hur blev jag så känslig, det hade jag oftat frågat mig själv och mamma med för den delen. Innan min mens kom så var jag inte så här känslig, mamma sa att det berodde på pms men det trodde jag inte på. Jag är 18 och har aldrig haft något problem med pms, inga stora humörsvängningar eller mensvärk. Många säger att jag är en lyckoost men, tack, jag har nog med problem så det räcker.

Jag pausade filmen och hämtade lite toapapper, snöt mig och fortsatte.

**Niall

Jag gick sakta mot parken. Hon ville nog se vem jag var, om jag var. Jag var en idiot, så långt visste både hon och jag. Alla skulle väl dra den slutsatsen, eller? Hon var i alla fall sjukt snygg.

Jag gick fram och satte mig på en bänk och drog ner luvan så att ingen skulle se mig. En nackdel med att vara känd, att så fort man går ut så blir man påhoppad. Som att vara en vampyr, "inte gå ut i soljus". Jag fnös.

Minuter gick, jag började undra om hon skulle komma. Det kanske var ett trick?

Jag kände en lätt knuff på min axel och tittade upp. Det var hon.

- Hej... var det du som? sa hon mjukt.

- Uhm.... ja förlåt det var dumt.

- Jag tänkte polisanmäla dig men jag är ny här och kanske inte skulle få så bra rykte om jag anmälde dig... fortsatte hon. Jag flinade. Shit, hon var för snygg...

- Sätt dig. sa jag och flyttade mig lite åt sidan. Hon satte sig och vi blev sittande så en stund.

- Varför? sa hon och tittade på mig.

- Niall.... Niall?

Jag vaknade och satte mig spikrak upp.

- Haha... det var Louis. Inte för att störa men skulle inte du iväg för typ en kvart sen?

Fuck.... Jag rusade upp och ut ur rummet och tog på mig skorna. Hon kanske redan hade gått där ifrån.