**Jema

Jag vaknade. Solen lyste in i springor från gardinen mot min spegel som bildade solkatter på väggen. dammet virvlade runt när jag drog en liten suck och insåg att det nu var min födelsedag och 8 år sedan min pappa dog. Ja, min pappa dog när jag fyllde tio. Han skulle bara åka iväg för att köpa en sak då en lastbil bromsade in utan att lamporna lyste och pappa körde rakt in i lastbilen fylld med farliga gaser... Han fördes till sjukhus men dog så fort gasen hade nått honom. Jag förbjöd mig då att tänka på hans dåliga stunder och tänka på det positiva och kanske njuta lite av min dag.

Jag hävde mig upp ur sängen och gick och klädde på mig ett par mjukisbyxor och en lite för liten magtröja. Magen kurrade till. Jag kastade en blick på klockan, hon var tolv. Inte underligt att jag var hungrig.

Trappan kändes otroligt lång och flingskålen stor. I mina grumliga trötta ögon så flingorna ut som slemmiga gråbruna stenar. Usch. Jag tappade aptiten och puttade undan skålen. Ett stort lila kuvert låg på bordet, jag tog upp det och läste;

Till underbaraste Jema!

Öppna detta med tanke på Patrik

Det var hans idé och du

har chansen att förvärkliga din dröm!

KRAM MAMMA OCH MIKE

Sakta öppnade jag kuvertet två lappar föll ut. Det var en flygbiljett till London och ett papper som jag antog att jag skulle läsa "med tanke på Patrik". Jag svalde och läste;

Jema ♥♥

Du är den vackraste tjej jag någonsin träffat.

Samma dag som du lärde dig att gå så sa du ditt första ord!

"Mamma"

Vi vart överlyckliga och ville genast ha fler barn. Men det dröjde och sen

dog Patrik. Jag träffade Jonas, du hatade honom

men fick en efterlängtad lillebror då mjuknade du lite.

Sen så visade det sig att Jonas var otrogen. *suck* Men du och Mike

är det bästa som finns i hela världen!

Jema, ta presenten och res till London. Du hör hemma där!

Upptäck saker, gå i skolan. Ja, du kom in!

Träffa pojkvän, skaffa familj bli gammal och sedan vila.

Här får du dina nycklar till din alldeles egna lägenhet.

VI ÄLSKAR DIG JEMA ♥♥♥

Jag fällde en tår och plötsligt lades en hand på min axel. Jag vände mig om och där stod min mamma. Hon kramade om mig och vi grät en stund.

- När åker jag? frågade jag med gråten i halsen.

- På fredag, om du vill åka. svarade hon mjukt.

- Jag vill, men Mike och du? jag slutade gråta och tittade bara frågande på min mor.

- Vi klarar oss, du ska ha ditt eget liv. Vi ska ha vårt! jag slog armarna om henne igen.

**fredag**

Jag drog igen dragkedjan på min resväska och tittade mig omkring. Rummet var nästan tomt. Allting förutom mitt gamla skrivbord, min säng och garberoberna. Väggarna var nakna och lyste en hotfull röd färg omkring sig. Som om den var arg på mig. Att jag hade dragit ner alla plancher och foton som hängde där. Som om den gillade fotona. Ja, den hade i alla fall en bra smak då. Enligt mig.

- Jema skynda dig lite nu! Planet går om fyra timmar! sa mamma. Hon stod i dörrkarmen med en vacker röd somrig klänning och sitt bruna hår uppsatt i en knut på huvudet. Jag avundades henne. Hon kunde ha en massa kläder och passa i det. Jag hade mitt bronsröda hår som nästan bara passade till ljusblåa och svarta kläder.

- Jag kommer... sa jag, mamma försvann ut och jag ställde mig upp. Jag gick och satte på mig mina Dr. Martens och satte mig i bilen.

Mike satt och spelade spel i baksätet. Det lät som hoppande puffar i en simbassäng. Huh... Det var faktist lite äcklande.

- Snälla Mike, kan du sluta spela det där? han hoppade till men stängde sedan av det. Han hade väl varit så inne i sitt lilla spel så att han inte märkte att jag kom in.

- Så du kommer lämna oss för alltid? frågade min 6:åriga bror.

- Nej, självklart inte! jag skrattade till men Mike satt tyst.

- Varför åker du då?

- Jag måste arbeta. Fixa pengar åt dig och mamma!

- Du kommer väl hem till jul? frågade han.

- Ja. jag tog hans hand, det gör jag! han drog på smilbanden. Vi hade samma leende, han och jag. "Det är något speciellt!" hade mamma sagt en gång. Då kom hon in och satte sig i bilen. Jag log till Mike, släppte hans mjuka hand och vände mig om. Skulle jag lämna min egna lillebror?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ursäkta, jag var trött igår på det förra inlägget ska det stå epilog, inte prolog! I alla fall så tänkte jag att ni kunde få ett fint slut ändå men nu drar vi igång en ny story. Tyck till om hur novellen ska formas så ska jag göra ord av era förslag...

**Jema 3 månader senare Liss och jag hade äntligen hittat tillbaka till varandra, Joshi hade gjort henne rädd så hon hade tagit avstånd från mig. När hon kommit tillbaka till skolan övertalade jag henne att allting var okej och att Joshi inte kund...

Hejsan svejsan i lingonskogen! Jag borde inte göra annat än ställa mig i skamvrån men dels beror mitt försvinnande på nationella och min dator som just nu är ganska (helt) skruvad... Många av mina skrivbordstangenter är trasiga så det går inte att s...

Tidigare: - You look pretty sick... sa jag och drog efter andan. - Actually you don't look better at all. sa han tyst och jag rynkade ögonbrynen. Sen föstod jag att jag inte dolt mina känslor så bra idag vilket fick mig att förstå både Louis's och ...

    Tidigare: Sen rullade de in honom i ambulansen och körde iväg med blåljus. Jag började gå iväg mot Jemas lägenhet som inte låg allt för långt bort från Nialls lägenhet. Killarna fick jag prata med sen.   **Harry   Zayn, Liam och jag s...